I mitt februaribrev skrev jag om vårt ömsesidiga beroende av varandra. Berörde även tid och mod. Väldigt få människor går igenom livet opåverkade av vad andra gör. FLS är en ämnesförening som inte avviker från detta. Bakom FLS står och befinner sig människor av kött och blod som i allra högsta grad påverkas av vad andra gör.

Det krävs mod för att genomföra nödvändiga förändringar och tid för att få dem genomförda. I min roll ingår både att lyssna inåt och lyhört fånga inryck utifrån. Det känns lite som att FLS går igenom ett paradigmskifte där styrelse och jag som ytterst ansvarig, testas hur mottaglig vi är för förändringar.

Ett exempel på detta är vårt beroende av medlemmar som upptäcker nyttan och fördelen med ett medlemskap. Just nu kan vi notera att medlemskapet i år har sjunkit i jämförelse med i april 2011.

För att råda bot på detta och för att fler ska hitta oss genomför vi i skrivande stund digitala justeringar kopplade mot vår hemsida. Vi arbetar med att utforma unika inloggningsadresser för var och en av våra medlemmar, exempelvis: anna.andersson@fls.nu.

En sådan unik mejladress kommer då att fungera som medlemsinloggning på vår hemsida. Fördelen med en unik fls mejladress är att en sådan bryr sig inte om medlem x eller y har exempelvis bytt arbete, gått i pension, är studerande mm, utan följer fls medlemmens betalande medlemskap.

Genom unik medlemsinloggning på hemsida öppnas dörr/ åtkomst för medlemserbjudanden och tillgänglighet till bl.a. artiklar, recensioner, diskussionsforum, sökfunktioner mm

Vissa funktioner kommer även fortsättningsvis vara öppen och tillgänglig för alla, exempelvis Ordförande har ordet och medlemserbjudanden, som givetvis bara kan användas till fullo, om man är medlem.

Sundsvall i maj 2012

Bo Schefström
Ordförande, ordforande@fls.nu

I en gränslös upplysande rymd, där elev dock frågar, hur rättssäkert göra på ett källkritiskt sätt? Det råder ingalunda brist på information, men som måste behandlas med kunskapande inspiration, av bemötande och i ömsesidig form. Tid och mod menar jag är av ömsesidig nytta, om vi med måluppfyllelse skall lyckas. Tror nog de flesta verksamma lärare i dag känner igen en sådan beskrivande roll, där man ibland slår knut på sig själv, och den med eleven förklarande tiden. Med förändrade generation och läsrutiner, där ny teknik skapar nya märken. Ett medielandskap som trådlöst och gränslöst svävar, förändrar och tvingar ändringar fram. Med sådana vindar krävs det mod som förening till förändringar. I detta fall tror jag det är en fördel att som ordförande vara verksam lärare och möta morgondagens lärare/ FLS:are i realtid.

Vårt ämne och allmänna nytta behandlas jorden runt, dygnet runt, till ömsesidig nytta. Var kommer då FLS in? FLS skapar en ny hemsida som ersätter vår nuvarande papperstidskrift FLS- aktuellt Vi har lyssnat till medlemmars önskemål och tagit det stora steget till att digitalisera oss och tar ett nytt grepp med vår hemsida. Styrelsen tar nu ett samlat grepp för att möta de nya snabba omvärldsförändringar som möter oss samhällskunskapslärare. Vi hoppas att dessa grepp leder till att fler samhällskunskapslärare blir medlemmar i föreningen. Ju fler vi är desto starkare blir vi. Först när vi är en stor organisation kan vi bevaka våra intressen på ett konstruktivt sätt.

Vad innebär detta?

På vår nya hemsida kommer vi att tillhandahålla samlad aktuell information exempelvis vad som sker inom myndigheter, organisationer, företag, aktuell forskning, kurser och konferenser som berör vårt ämne och som är viktigt för oss som samhällskunskapslärare.

Styrelsen tar ett gemensamt ansvar för att bevaka detta och varje styrelsemedlem tar ett särskilt ansvar för ett eller flera områden.

På denna sida kommer det också att finnas en aktuell länksamling och undervisningstips. Här hoppas vi också att ni som är medlemmar kommer att bidra på olika sätt.

På hemsidan kommer också att finnas ett forum för aktuell debatt under rubriken ”Ska lärarna rädda världen”.

För att vi ska utvecklas behöver vi fler och aktiva medlemmar och fler lokalavdelningar av FLS. Härigenom blir vi en allt starkare intressegrupp som fortsatt kan bevaka vårt ämnes plats i skolsystemet och ge oss plats i utredningar och kursplanearbete.

Vår nya hemsida som du är inne på nu hoppas vi blir din favorit. Utmaningar ställs vi alla inför och så även FLS. Till ömsesidig och gemensam nytta, ett medlemskap gör …

Sundsvall i februari 2012

Bo Schefström

Ordförande,
ordforande@fls.nu

.

Om Fondspelen

Fondspelen är en årlig, fiktiv fondtävling för ungdomar i åldrarna 15-29 år över hela Sverige. I spelet får alla deltagare investera 100.000 fiktiva kronor i 5 olika fonder och ges då möjlighet att lära sig om olika fondtyper, riskspridning samt investeringsstrategier under 10 spelveckor. Man spelar enskilt, i lag eller som skolklass. Som skolklass har man chansen att vinna 50.000 kronor!

För lärare och elever

Som lärare kan du använda Fondspelen som ett interaktivt utbildningsmoment i den ordenarie undervisningen och göra Fondspelen till ett verktyg för att öka elevernas kunskap kring fondsparande och hur marknaden fungerar. Det är helt gratis att delta och i klasslaget kan ni vara mellan 3 – 50 personer.

På hemsidan, http://www.fondspelen.se/, finns fliken ”Lärarrummet” där vi har samlat mer information för dig som lärare. Där kan du även ladda ner material som är färdigt att använda i din undervisning. Lagom tills det att registreringen startar finns den en 10-veckorsplan på hemsidan, som guide för hur du kan bygga upp lektionerna under spelets gång.

”Ta med världen in i klassrummet – låt eleverna bevaka vad som händer i omvärlden och i de branscher som de är intresserade av.”

- Sirwa Azez, lärare och lagledare för Tullinge Gymnasium, tidigare vinnare av Fondspelens.

”Utnyttja verklighetskopplingen som Fondspelen ger!”

- Mikael Näslund, lärare och lagledare för Åva Gymnasium Ek11

Läs mer i Lärarrummet och se film och bilder från höstterminens prisutdelning!

Vi hoppas att du vill delta med din klass i Fondspelen och vinna 50.000 kronor! Datum att hålla koll på inför 2012:

• Registreringsperiod 20 februari – 18 mars
• Spelperiod 19 mars – 25 maj

En mer utförlig beskrivning kring hur du registrerar din klass finns i Lärarrummet.

Verkar det krångligt eller har du några frågor? Maila support@fondspelen.se så får du hjälp.

Hälsningar

Fondspelen

.

Först vill jag gratulera min efterträdare Bo Schefström till posten.  Det gläder mig att FLS för första gången fått en aktiv lärare på denna post. Visserligen har alla tidigare ordföranden varit samhällskunskapslärare men under sin ordförande tid haft skolledar- eller ärarutbildarbefattningar. Jag tror det är bra för FLS legitimitet framöver.

Föreningen har också ett nav i Sundsvall med såväl ordförande, sekreterare och skattmästare. Detta är jag övertygad om att det kommer att effektivisera styrelsearbetet och göra det mer kraftfullt. Ser jag tillbaka på mina tio år som ordförande känns det bra att den målsättningen jag hade att föryngra styrelsen har varit framgångsrik.

Vi har dessutom en större andel kvinnor och genom Indira Stefanovics invald även fått en fast punkt i Linköping. Ser vi över tid har däremot Östersund och Umeå inte längre några lokalföreningar. Aktiviteten i de övriga har även den minskat och tillsammans med ett sjunkande medlemsantal är detta en utmaning för den nya styrelsen att ta tag i.

För mig känns föreningens syfte och plats på den svenska utbildningsarenan lika viktig som när jag blev medlem för drygt 40 år sedan. Det är dessutom billigare att vara medlem nu än på den tiden om vi räknar i fasta priser. Eftersom jag själv gått i pension tycker jag det var ett bra årsmötesbeslut att höja avgiften för pensionerade medlemmar till 150 SEK. Som det varit de senaste åren har denna grupp subventionerats vilken ju inte kan vara meningen. Skam vore väl om denna höjning skulle få ett antal pensionärer att hoppa av.

Under alla år har FLS på olika sätt medverkat i och bjudits in av Skolöverstyrelsen och Skolverket i samband med olika läro- och kursplaneförändringar. Detta har dock inte skett i samband med förändringarna inom såväl grund- som gymnasieskolan 2011. Detta hoppas jag varit ett olycksfall i arbetet och att FLS framgent kommer att få en aktiv roll när frågor som berör vårt ämne kommer på tapeten.

FLS- aktuellt, föreningens kvartalstidskrift, har varit ett annat problem som nu måste få en lösning. Sista året har vår nyvalde ordförande tillsammans med sina kolleger i Sundsvall gjort ett förtjänstfullt arbete och förnyat tidskriften. Detta kräver emellertid mycket tid och att förena ordförandeskapet med att dessutom vara redaktör låter sig inte göras. Jag ser två möjliga lösningar. Den ena är att helt eller delvis gå över till en webbtidning. Vi har också sedan ett halvår en väl fungerande hemsida och här skulle tidningen kunna rymmas i någon form. Den andra lösningen är att ge ut två nummer per år, men låta ansvaret cirkulera mellan avdelningarna.

Jag önskar FLS all lycka i framtiden, men för att växa och utvecklas vidare krävs ett engagemang från alla goda krafter. Väljer man att vara med i styrelsen för FLS så kräver just detta att vara med, att arbeta aktivt och ställa upp när det behövs. Att någon bara sitter i en styrelse har FLS inte råd med.

Leif Jarlén

.

Feltryck eller mindre god korrektur? Som redaktör finns ingen att skylla på när det redan gått i tryck! I vilket fall som helst utgör Norrland drygt två tredjedelar av Sverige och inget annat, men befolkningsmässigt, är det fortfarande bara en tiondel.

Med denna återkopplande inledning hälsar jag dig välkommen till 2011 års sista nummer vars fokus och huvudsakligt tema i stora drag även det kan kopplas till vårt förra nummer. Om jag uttrycker demografi har det väl knappt undgått någon kring den massiva medierapporteringen att omvärlden nu mer, enligt FN:s prognosmakare, 2011-10-31, har en befolkning på sju miljarder.

Befolkningsfrågor är ett område som oavsett tid och rum alltid haft hög prioritet vart än vi befinner oss i världen. Konstigt vore väl annat. Utan mänsklig interaktion har ingen samhällelig korrelation heller någon tvåbent relation.

Demografi i sig innefattar i princip allt som har med människan och hennes rörelsemönster och livscykel att göra, det vill säga från vaggan till graven. Under 1960-talet kom larmrapporter att världens befolkningsutveckling var som en tickande bomb, och där begreppet befolkningsexplosion lanserades. Vi konstaterar att de värsta farhågorna inte blev besannade, och nu resonerar och diskuterar vi mer om, vad vår runda jord mäktar med och inte. Med ökad kunskap om bl.a. familjeplanerade inslag bromsades befolkningsutvecklingen upp, och i dag står vi stället med konsumtion och tillväxt i den ena handen och med åldrande föräldrar i den andra.

Jag vågar påstå att i stora delar av vår befolkade värld och synnerhet västvärlden oroas trefalt demografiskt inför framtiden. Hur ska vi hantera en alltmer åldrande befolkning? Hur ska vi balansera efterfrågan på arbetskraft och hur uppmuntrar vi människor att skaffa fler barn? Över sådana nätta globala frågor hänger dessutom mörka miljö – ekonomiska moln.

Dessa domedagsliknade uppmuntrande ord rundas av med några västerländska existentiella reflektioner:

• Aldrig förr skall så få försörja så många
• Aldrig förr har vi, i generella drag, haft det så bra
• ”Aldrig” förr har vi lyckats konsumera mer, än vad vi klarar av
• Aldrig förr har det fötts så få barn som i dag – läs Europa
• ”Aldrig” förr i Europa har de unga idag så svårt att sig själv försörja

Nä, jag är inte pessimist! Kom nu inte och säg att demografi är tråkigt, för nyp dig då armen, och javisst, vi berörs alla på sätt och vis. Optimist som man är i en sammanflätande och beroende värld hoppas jag våra ledare blickar långsiktigt fram på vår gemensamma färd.

Med dessa värmande ord vill jag tacka för mig som er redaktör. Demografiska förändringar blåser även in över FLS, där jag som nyutnämnd ordförande intar en ny utmanande roll. – framtida ny redaktör är dagsläget inte bestämt.

Utöver detta vill jag dock berätta om innehållet du håller i din hand, som inte helt otippat inleds med ett demografiskt block av SCB: information och undertecknads demografiska diskussion.  Integrationsminister Erik Ullenhag skriver om vårt beroende av varandra. Demensförbundet larmar och vi avrundar blocket med ett demografiskt tyskt tabu. Vidare kommer Norrländska synpunkter kryddas med miljö, en skildring från London, FLS årsmöte, verksamhetsberättelse, fortbildningsrapporter mm.

Hjälp har jag haft av fantastiska medarbetare. Utan er ingen läsbar tidning och med färre medlemmar blir det heller inte ekonomiskt försvarbart/möjligt att ge ut någon tidning. Hjälp är bara förnamnet där kanske webben, www.fls.nu som blir framtid och bär efternamnet. Håll utkik på webben, några av detta nummers artiklar kommer att publiceras där.

Kom gärna med synpunkter av alla de slag.

Gott nytt år önskar jag er alla

Bo Schefström,
redaktor@fls.nu

.

Motivet bakom denna intervju hänger i stora delar samman med temat stad och land samt att Gällivare som kommun här får exemplifiera vad för slags samhällsförändringar och samhällsomvandlingar en inlandskommun kan stå inför.

Denna intervju var förlagd i kommunalråd Tommy Nyströms arbetsrum. Ett arbetsrum med en inramning av kartor på väggarna där bl.a. översiktskartor för tätorterna Gällivare och Malmberget stod i fokus. Vid intervjun så hänvisas det till några hemsidor, där syftet bakom detta är att återge en så helhetstäckande bild kring de förändringar som pågår. Innan intervjun presenteras, lite kort bakgrundsfakta om Gällivare, sammanställd av redaktören:

Gällivare kommun är till ytan med sina 16 000 kvadratkilometer Sveriges tredje största kommun. Bara Jokkmokk och Kiruna kommun är större.

Kommunens centralort Gällivare ligger ca 100km norr om polcirkeln. Närmast större tätort i norr är Kiruna och ligger även det ca 100km från Gällivare samt närmast större tätort i söder har vi bl.a. Luleå med ca 250 km.

Gällivare kommun hade 2011-01-01 drygt 18 500 invånare bestående av två större tätorter, Gällivare 11 900 och Malmberget 6 400 invånare. Källa: http://www.scb.se/Pages/ProductTables____25795.aspx

Två tätorter vars vartdera centrum är ca fem kilometer från varandra.

Vad innebär det att vara kommunalråd för Gällivare?

• Oj, som kommunalråd har man ju ett förtroendevalt ansvar att leva upp till. Vill dock säga att det är nog många kommunalråd som gärna skulle vara i min roll.

Vara i din roll, vill du utveckla det mer?

• Det centrala svaret på den frågan stavas gruvnäring. För att förklara och utveckla det mer bör man veta att vi i kommunen har två stora gruvbolag. I Malmberget har LKAB ca 1000 anställda och bara någon kilometer söder om Gällivare har Boliden Mineral via sin gruva vid namn Aitik ca 550 anställda. Så det är ju ingen överdrift att säga att den huvudsakliga näringsverksamheten i kommunen och för tätorterna utgörs av gruvbrytning. De stora gruvbolagens verksamhet gör att många lokala näringsidkare och underleverantörer påverkas positivt av deras närvaro.
• Det är lite av Klondyke hela malmfälten och det är där vi befinner oss nu. Aitik exempelvis är Europas största koppargruva och Boliden mineral har investerat flera miljarder i Aitikgruvan och kommer att öppna fler gruvor i närområdet!
• I Malmberget satsar och investerar LKAB stora summor för att ta vara på de naturrikedomar som finns i marken och här handlar det om järnmalmsbrytning.¹
• Båda dessa gruvbolags investeringar och satsningar skapar intäkter och anställningar, men det ställer ju också krav på gruvbolagen att gå varsamt fram i sin brytning.
• Berörda investeringar från gruvbolagen skapar och ger som sagt arbetstillfällen till kommunen men också direkta ekonomiska intäkter på både kort som lång sikt. Hur många kommuner och kommunalråd har det så?

Kommunalråd Nyström pekar på en översiktskarta över Malmberget och visar var malmkropparna/ådrorna går och är i förhållande var samhället och bebyggelse är ovan jord. ( se bifogad länk som visar var malmkropparna är, red. anm.). http://www.lkabframtid.com/Malmberget/Varfor/Malmen/

År 1878 löste de engelska kemisterna Thomas och Gilchrist problemet att ur fosforrik malm framställa stål av bra kvalitet. Den s.k. Thomasprocessen skapar förutsättningar att utnyttja de fosforrika norrbottniska malmerna. Källa: http://www.lkab.com/?openform&id=2F06

• Som synes ligger malmkropparna där de ligger och de har de gjort bra många år innan vare sig bosättning och brytning påbörjades. Vad det gälande gruvbrytning i Malmberget så inleddes den i rationell skala i slutet av 1800 -talet och den bosättning som då uppstod var i närheten av gruvfyndigheterna. Från början var det dagbrottsbrytning men sedan 1920 talet sker brytning under jord.
• I takt med ökad brytning har också Malmberget blivit ett delat samhälle och framförallt områden kring den s.k. gropen, som egentligen är en naturlig uppkommen spricka i berget, men via sprängningar och att mark när malm lastas ut sjunker ner under jord, har sprickan vidgats rejält. ( se bifogad länk som visar gropen i dag, red. anm.). http://www.lkabframtid.com/Malmberget/Nar/Framtid/

http://www.lkabframtid.com/Malmberget/Nar/Hittills/Denna länk visar bild från 1960-talet där man bl.a. kan se en del av gropen snett bakom den numer rivna Centralskolan. Skolan revs år 1979 och byggnader på båda sidor bortom skolan utmed den då långa Kaptensvägen har ömsom flyttats eller blivit rivna, och området utgör i dag, en del av gropen. (Red. anm.)

• Boende i Malmberget är medvetna om gruvans betydelse för samhället och utan gruva inget samhälle, men ingen gruvverksamhet klarar sig utan människor, så båda är beroende av varandra. Rivning/flyttning av fastigheter har varit en del av vardagen sedan 1950- talet.
• Vi har ett bra samarbete med gruvbolagen och det är i huvudsakligen de som bekostar allt rörande flytt/transport och rivning. Kommunen upplåter med mark om så behövs och vi kommunicerar med gruvbolagen om alternativa platser där bosättning kan ske. Men allt som har med flytt att göra påverkar människor. Det är inte helt smärtfritt känslomässigt att behöva bryta upp och lämna ett område och miljö som man har vuxit upp i.
• Här måste vi gå försiktigt fram så det råder balans på de investeringar och satsningar gruvbolagen vill göra och samtidigt få med sig de boende i samhället.

Hur konkret och på vilket sätt hänger detta ihop med att andra kommunalråd gärna vill byta med dig?

• De samhällsförändringar som Gällivare och Malmberget står inför är ju i hög grad förknippade med gruvbolagens investeringar. Många av dessa satsningar är ingrepp som efterlämnar spår och påverkan i samhället. Exempelvis de som måste lämna sina hem i Malmberget skall erbjudas boende i nya områden. Här har gruvbolagen skyldighet enligt lagen att stå för alla omkostnader.
• Ur detta uppstår nya möjligheter där vi, kommun, medborgarna, gruvbolagen ger plats och utrymme så att vi tillsammans kan skapa nya förutsättningar för samhällena.
• De omvandlingar som sker i Malmberget är unikt och blir en del av det nya Gällivare. Nyfikenheten är stor från andra håll i Sverige och även internationellt vill man besöka oss.
• Att behöva flytta en stad hör ju inte till vanligaste som genomförs. Bland annat fick vi hjälp via ett City Move projekt. ( I början av 2007 drog SVID, stiftelsen Svensk Industridesign igång ett treårigt City Move Interdesign projekt där forskare från hela världen deltog. Hur gör man vid flytt av en stad var ju den stora frågan där forskarna via intervjuer och designförslag bidrog med idéer. 22 mars till 3 april 2009 presenterades workshopen. För vidare läsning ta då del av länk, red. anm.). http://www.gellivare.se/sv/Nya-gellivare/City-Move/

Kommunalråd Tommy Nyström pekar på översiktskartorna för Gällivare och Malmberget.

• Förändringar går ju nästan alla samhällen igenom men här har vi plats att drömma lite visionärt och har också bjudit in till olika workshops för att veta vad kommuninnevånarna vill med vårt samhälle. ( För mer information om medborgarnas visioner se bifogad länk som visar förslagen red. anm.). http://www.gellivare.se/sv/Nya-gellivare/Nyheter/Visionerna-borjar-forverkligas/
• De ingrepp som sker i Malmberget är av dubbel natur där det fysiskt synliga utgör en del och givetvis påverkar, men det är de känslomässiga bitarna som vi måste arbeta med.
• Jag har full förståelse för dem som är besvikna att först vara tvungen bryta upp från boende och uppväxtmiljö och sedan bli erbjuden ny bostad i områden där man inte känner sig hemma och samtidigt kan få ökad månadskostnad för hyra. Här har jag i min ansvarsroll att föra samtal med gruvbolagen.
• Boliden Mineral planerar öppna fler gruvor och även där kommer det på sikt att påverka närliggande byar och boende.
• De satsningar och investeringar som bl.a. LKAB gör är exempelvis inom utbildningssektorn där man de närmaste tio åren avsätter 75 miljoner kronor till en instiftad LKAB – akademi i våra två kommuner Gällivare och Kiruna.
• Där kan man bl.a. ansöka om finansiering till kompetensutveckling, kurser, föreläsningar, studieresor mm.
• Vi i Malmfälten måste hålla ihop där vi bl.a. på utbildningssidan ingår i en gymnasieorganisation tillsammans med kommunerna i Kiruna Pajala och Jokkmokk, under namnet Lapplands gymnasium.
• Vi erbjuder utbildningar som gör att man kan bli anställningsbar direkt efter gymnasiet och där är gruvbolagen intresserade. Därigenom kan de bli kvar i regionen.

Du låter optimistisk inför framtiden, men vad ser du utöver gruvbolagen?

• Jag ser positivt på det mesta och vi har ju en natur utöver det vanliga och tror stenhårt turism och besöksnäringen. Vi har ju det av unesco utsedda världsarvet Laponia i kommun. Vi vill ju även bredda oss näringslivsmässigt inför framtiden och därför var det glädjande att det under 2010 startades 75 nya företag varav 19 av dessa kom utifrån.
• Det vi har brist på i kommunen är bostäder. Nyproduktion kostar lika mycket att bygga här som i Sverige mer centralt liggande orter. Har även svårt att locka hit exempelvis hantverkare, där det i dag är många som arbetspendlar in till oss. Jag hoppas att de som arbetspendlar vill bosätta sig här och därigenom både skicka signaler till övriga Sverige att vi är en kommun på tillväxt och inflyttning ger ju skatteintäkter till kommunen. Faktorer som kan bidra till att vår sedan lång tid tillbaks gradvis sjunkande befolkningsunderlag vänder. Ett faktum som visade sig under första kvartalet 2011då vi blev fler i kommunen. ( Statistik från SCB befäster historiken och enligt den hade Gällivare Kommun exempelvis för fyrtio år sedan 1971, 25 489 invånare vilket kan jämföras med 18 425 invånare, 2011-03-31, red. anm.).

Källa: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx

Källa: http://www.scb.se/Pages/ProductTables____25795.aspx

Hur ser då drömscenariot ut ur kommunalrådets framtidsglasögon?

• En dröm vore ju om fler människor flyttar till kommunen och att barnafödandet ökar. Sedan önskar jag att man inte bara är rädd och mån om varandra utan att vi som bor i kommunen är mån om vårt gemensamma samhälle. Jag vill ha ett levande och öppet samhälle där alla bidrar för att skapa trygghet och trivsel i vardagen.
• Vi är en viktig kugge på den globala arenan och viktig för Sverige. Omvärldens behov och efterfrågan på råvaror gör ju att våra gruvbolag tror och satsar på oss. Vi har någonting som skapar stora skatteintäkter åt hela Sverige.

För vidare läsning om det som sker i Gällivare och Gruvbolagen rekommenderar jag nedan hemsidor: http://www.boliden.com/www/BolidenSE.nsf/(WebPagesByID)/B36B74B026017415C1256DBE00295BFB?OpenDocument&CategoryNr=03

http://www.gellivare.se/sv/Kommun/

http://www.lkabframtid.com/

http://www.lkab.com/?openform&id=2F06

Intervju är genomförd av:
Bo Schefström redaktor@fls.nu

.

FLS är en oberoende ämnesförening som är öppen för alla lärare och andra som är intresserade av att utveckla och stödja ämnet samhällskunskap inom olika utbildningsformer.

FLS finns också regionalt:

• FLS Skåne
• FLS Göteborg (Västra Sverige)
• FLS Sundsvall
• FLS-C Uppsala
• FLS-X Gävleborg

Föreningen har också en medlemstidning ”FLS-aktuellt” som år 2009 firade 50 år.

Riktiga samhällskunskapslärare är med i FLS-Föreningen Lärare i Samhällskunskap. 

Anmäl dig med namn och adress till:

Eva Svensson-Berglund
Mjösundsvägen 34
862 40 Njurunda

E-post: medlemskap@fls.nu

Lämna gärna också e-postadress och telefon samt uppge på vilket stadium du undervisar om du är aktiv lärare. Gärna då också skola.

Medlemsavgiften för medlem som är aktiv i sitt yrke är 200 kronor per år, pensionär 150 kronor och 100 kronor för medlem som studerar.

Läs mer här ..

.

Tidningen FLS-aktuellt kommer ut med fyra nummer per år. Upplagan som distribueras direkt med post kommer att vara omkring 1000 exemplar och ytterligare cirka 50 brukar sändas ut efter förfrågan hos föreningen.

FLS-aktuellt går under året ut till så gott som samtliga gymnasieskolor och de flesta storstadshögstadier, förutom till våra ordinarie vanliga prenumeranter. Antalet skolor har, med alla nya fristående skolor, ökat lavinartat och därför ser vi till att försöka finnas tillgänglig på också dessa.

Gymnasier och lärare på gymnasiet är vår största medlemsgrupp, men vi har också många medlemmar som är lärare på både de senare årskurserna i grundskolan (årskurserna 6 till och med 9) och på högskolor och folkhögskolor. Vi räknar med ungefär samma upplaga 2011.

Genom att föreningen har en medlemskår inom ett mycket brett spektrum av skolväsendet gör vi en tidning som täcker över mycket blandade intresseområden med ett innehåll där envar kan finna något som passar dennes intresse, grupp och undervisningsnivå inom samhällskunskapsområdet. Vår målsättning är att tillgodose dessa önskemål och vi tycker med ledning av de kommentarer vi får att vi lyckas riktigt bra.

Utgivningsplan för 2011

Nummer 1. Planerad utgivningsdag 10 Mars. Senaste manuslämningsdag 21 Februari.

Nummer 2. Planerad utgivningsdag 4 Juni. Senaste manuslämningsdag 17 Maj.

Nummer 3. Planerad utgivningsdag 15 September. Senaste manuslämningsdag 1 September.

Nummer 4. Planerad utgivningsdag 19 December. Senaste manuslämningsdag 21 November.

Annonspriserna för FLS-aktuellt

Helsida: 4.500 kronor.
Helsida bakre omslag: 5.500 kronor (Bakre omslag tar endast helsidesannons)
Halvsida: 3.000 kronor
Kvartssida: 2.000 kronor

Från 2011 tillämpar vi följade rabatter

Vid 2 eller fler annonser i samma tidning ger vi 10% på den andra och följande annonser. Annonser för tryckning i FLS-aktuellt sänds till Kaltes Grafiska AB Intercopy på adress: tryck@kaltes.se

För upprepad samma annons i följande nummer ger vi ytterligare 10% rabatt. Tidskriften trycks i A4-format i fyrfärgstryck och håller mycket hög teknisk klass. Mer precisa uppgifter om tekniken bakom tidningen får ni bäst om ni kontaktar vårt tryckeri Kaltes Grafiska AB Intercopy Sundsvall, telefon: 060 – 67 85 00 eller 060 – 67 85 06 (Mathias Broberg) e-post: tryck@kaltes.se

Andra frågor om annonser besvaras av Redaktör FLS-aktuellt Bo Schefström, telefon: 060 – 61 05 21 eller 073 – 180 54 78 eller e-post: redaktor@fls.nu

Föreningen Lärare i Samhällskunskap är en idéell förening och därmed befriad från moms.

Några tekniska upplysningar

Fls-aktuellt trycks i fyrfärgstryck och i A4 format.
Normalomfång är 32 sidor.
Papper omslag: Multiart Gloss 130g.
Papper inlaga: Graphocote 90g.
Annonser bör sändas som filer med upplösningen 300 dpi.
Färgerna ska vara i CMYK inte Pantoneskalan (PMS).

Storeken för en annons är

Helsida: 180 x 260 mm.
Halvsida: 90 x 260 mm stående.
Halvsida: 180 x 130 mm liggande.

Formatet för utfallande är A4 + 3 mm runt om = 216 x 303 mm, 3 mm skärs sedan bort, så lägg ingen text ända ut i kanterna.

Kvartssida 90 x 130 mm stående.
Kvartssida 180 x 65 mm liggande.

Annonser bör bokas hos Redaktör FLS-aktuellt Bo Schefström och bör vara tryckeriet tillhanda senaste manusinlämningsdag.

Hämta 2011 års utgivningsinformation som pdf. [öppnas i nytt fönster]